Hjärta Svensk Sommar.
Jag drömmer mig bort utomlands just nu. (Eftersom det inte ens vill bli någon vår här) Jag saknar solen. Men några år framöver får jag nöja mig med den Svenska sommaren och Svenska solarium.
Varför?
Jo, för jag tänker inte släpa med min bäbis utomlands. (1-3år)
Folk får göra vad dom vill med sina ungar, det struntar jag i, men själv tycker jag inte att det är värt det.
Om man inte har hunnit att resa, varför skaffa barn då?
Det var ju det som var en av anledningarna till att inte skaffa barn. "Näe inte nu, jag vill ut och resa först."
Varför jag inte vill resa med en liten:
1. Barn kan inte tryckutjämna och får oftast sjukt ont i öron eller huvud av en flygresa.
2. Barnet kan utsättas för en massa konstiga sjukdomar i andra länder när immunförsvaret inte är utvecklat ordentligt.
3. Barnet minns inget av den underbara resan till Thailand eller vart man nu drar.
4. Att flumma runt med barnets dygnsrytm är inget jag tänker leka med.
5. Jag vill skona mina medpassagerare från ett eventuellt skrikande barn.
6. Jag vill inte vara egoistisk och släpa med mitt barn till ett varmt, svettigt land bara för att jag vill ha semester och inte kan vara ifrån mitt barn samtidigt.
7. Jag kan inte känna att jag har semester.
Så därför ställer jag mig in på att vi stannar hemma i Sverige i några år. Det gör mig absolut ingenting. Jag har gjort valet att skaffa barn, och jag har valt att inte utsätta mitt lilla barn för en utomlandsresa.
Jag Hjärtar Svensk Sommar!
Svenska somrar ska inte underskattas, Sverige är otroligt vackert på sommaren, det finns många städer att upptäcka i vårat avlånga land :) Jag är ingen globetrotter heller och vill hellre att mitt barn kan få se polkagrisfabriken i Gränna, Liseberg i Göteborg, glasbruken i Småland osv än att de ska bli matförgiftade i Grekland ;) Min första utlandsresa gjorde jag med Oskar till Rhodos hösten 2008.
Sverige är underbart vackert och jag har själv inte upptäckt allt än. Antar att man kommer att hänga rätt mycket på Skara sommarland eftersom att Farmor&Farfar bor i Skövde :)
Jag åkte utomlands första gången när jag var 13år till Turkiet, med farmor kusinerna faktiskt :)
Tror att det var deras första utomlandsresa också om jag inte minns fel...
Daniel som var minst av våra vid deras första utlandsresa var 4,5 år. Jag tycker inte heller det finns något värde i att släpa iväg med mindre barn. Kan nog tycka det skulle bli en stress för alla inblandade då! Haha..sen ser jag din Far framför mig angående skrikande ungar på planet! Vill minnas att han blivit utsatt av det vid några tillfällen ;)
Jag tycker 4-5år är alldeles lagom för då kan dom tala för sig och komma ihåg vad dom har varit med om. Hur gammal var Daniel när vi var i Italien? :)
Det var en himla skojig resa vill jag minnas! Speciellt den där bussturen till hotellet :)
Haha, ja han har säkert blivit utsatt för något sådant. Sist fick han sitta bredvid en nunna när vi åkte till USA så han slapp "ungjävlar" i allafall :)
Vi åkte till Thailand med Lukas när han var 1 år, och det är lätt den roligaste resan jag gjort. Även han trivdes som fisken i vattnet, och naturligtvis anpassade vi oss efter hans behov.
Han kommer inte att komma ihåg resan när han är äldre, men han hade jäkligt kul när han var där och det räknas det också tycker jag. En tripp till skara sommarland kommer inte ett litet barn ihåg heller, så var går gränsen på vad man ska och inte ska göra? :)
Faster Ida bor också i Skövde :D
Nu pratar ju inte jag om att åka till skara för ens barnet är en 4-5år. Har nog ingen glädje som 0-3år där.
Du får som sagt göra vad du känner för Johanna, men jag tycker inte att det är värt det och varför jag tycker så har jag skrivit i 7 punkter i mitt inlägg.
Jag tycker inte att det är värt att utsätta min 0-3 åring för detta. Sen om barnet "sköter sig" eller inte spelar ingen roll, det är VAD man utsätter barnen för. Sjukdomsrisk, rubbar rutiner osv.
Om jag nu promt känner att jag måste åka utomlands så lämnar jag hellre bort till Mormor&Morfar i en vecka. För jag kan ju knappast säga att jag skulle åka utomlands för barnets skull. Det är för min egen skull i såfall. :)
Det är klart att alla tycker och känner olika, och det har alla rätt till. Till viss del kan jag tycka att vissa saker kan man inte uttala sig om innan man har barn. Det där med Skara tex, varför skulle inte en 2-åring kunna ha kul där? Det finns anpassade lekpooler för barn mellan 1-3 år där som är uppvärmda. Även där har vi varit med Luka när han var 1½ år, och han som älskar att bada ÄLSKADE att vara där.
Du kan ju även utsätta ditt 4-åriga barn för risker. Den kan precis som en 2-åring bli sjuk på semestern, eller känna att rutinerna ändras. Det handlar ju snarare om HUR man lägger upp sin semester. Vi anpassade helt vår semester efter Lukas, hans rutiner såg precis likadana ut när vi var där bara att vi var i ett annat land. En utlandsresa, gör man nog inte bara för sig själv, utan för att det är skönt/kul för familjen att göra någonting och tro mig, när du har ett litet barn så lämnar du inte bort den i 1 vecka.
Som sagt, jag tror snarare att du kan skriva om detta igen när er bebis har kommit! :) Man kan ALDRIG tänka sig hur det är att ha ett barn, och hur man som förälder kommer vara, det du tycker nu kan komma att ändra sig!
Hej Karolin!
Har några kommentarer till dina punkter, men först en fråga; vad är det för konstiga 3-åringar du har umgåtts med som inte skulle ha nöje av en resa till Skara Sommarland? Min son är 3 år och väldigt medveten om allt som händer omkring honom. Men du kanske endast känner sjuka barn, som är verklighetsfjärna på ngt sätt?
Jag har rest en hel del med min son sedan han var var 2 månader eftersom vi under hans första 1,5 år bodde i Asien, och inte en gång har han gråtit under dessa resor.
Små barn sover när de behöver, sedan spelar det ingen roll om det är dag eller natt där du är. Det är ju allmänt kännt att ett spädbarn ändrar rytmen just, när du tror att, nu, nu har vi fått in en rytm som passar bra. Och att de helt enkelt sover när de är trötta. Men det är ju förstås inte så lätt att veta detta när man inte har egna barn.
Barn som gråter på flyget, det finns ju alltid, det vet man ju om när man bokar sin resa att risken finns att det kan förekomma. Annars kan man ju inte åka tåg eller buss med sitt barn heller eftersom risken finns att barnet blir ledset och att medresenärerna störs.
Att befinna sig i ett varmt land är för övrigt inte ett problem med barnen, de är nakna och lyckliga, slipper alla jobbiga kläder (och även blöjor) som de har på sig hemma i Sverige. Och när du väl får ditt barn kommer du att inse att en resa med ditt barn är helt underbart; att få se dem förundras över alla saker som inte är som hemma (2-3 år) och havet och sanden (från när de leker med sand till 7 år kanske?). Och att lämna bort barnen i en vecka för att man själv ska få semester, det är väl själviskt? Att inte låta dem ta del av alla underbara upplevelser och den känsla av frihet som hela familjen känner på en härlig semesterresa? Inga tidskrav, maten är lagad ( läs restaurant) och städning är bara ett minne blott!! Ja, kom igen när du faktiskt vet något om att ha ett barn (för det är INTE samma sak att ta hand om andras barn som att ha ett själv).
Det här är anledningen varför jag inte vill gå i någon himla mammagrupp för att folk ska berätta för mig hur det är att ha barn och hur jag kommer göra och inte göra.
Jag kan ju börja att berätta att jag har nog en hel del erfarenhet av olika barn från 0-18 och vet nog att barn kan vara olika.
Jag kanske får ett kolikbarn? Eller inte? Men mitt barn kommer inte vara som andras och då kan ingen berätta för mig vad jag ska/kommer att göra och inte.
Hur som helst tänker jag inte dra iväg med mitt barn på någon himla resa. (Varför har jag fortfarande skrivit i mitt inlägg)
Mina föräldrar släpade med mig och mina syskon överallt på olika campingar och till fjällen. Men jag minns inget! Och fine, jag hade säkert skitkul när jag var där, men jag tror säkert att jag hade lika kul hemma hos mormor i hennes badbalja eller i pulkabacken hemma. Och jag sparar hellre vad det kostar att dra till fjälls och tar det senare.
Sen är det ju lite roligt att folk tar åt sig när jag skriver vad jag tycker och vad jag vill och vad jag kommer att göra.
Men bara så att ni vet: Jag dömer inte er och det har jag också redan skrivit. Åk vart ni vill det är era ungar och ert liv och det lägger jag mig inte i.
Men sen får jag skit som att jag inte skulle veta ett dyft om hur det är att ha barn. Och fine, det kanske jag inte vet då.
För ni verkar ju veta bäst, ni som redan har barn.
Jag står fast vid min åsikt och kommer att göra det även efter att mitt barn kommit till världen.
Så be mig gärna skriva om mitt inlägg senare. Det kommer att stå lika dant. :)
Det är bra att du vet vad du vill! Det är absolut en bra egenskap att bestå. Och jag som har barn vet absolut inte bäst, men jag vet ju mer om hur det är att ha barn än en som inte har det. Att du sen kanske står fast vid dina åsikter sen är ju möjligt, men det återstår ju att se. Jag hade också väldigt många tankar, funderingar och åsikter om hur jag skulle vara som mamma när jag var gravid med Lukas, och när jag nu, 2 år senare tänker tillbaka på allt som rörde sig i mitt huvud då så ser det inte alls ut så.
Erfarnhet av barn kan man ha, men erfarnheten av att vara förälder har du inte förrens du har ett eget barn, och det är en helt annan grej.
Gällande mammagrupper så kan man ju istället se det som en möjlighet att få tips och råd från övriga föräldrar. Bara för att man tycker något, så betyder ju inte alltid det att det är bäst för sitt barn =)
Nämen vad ska man säga Karro här har du ju en hel roman i ett par inlägg om hur det är att vara både barn och förälder..
Att du/ni tycker som ni tycker och vill göra som ni planerar och drömmer och filosoferar om det är ju hur ska vi säga FEL! För ni har ju inga EGNA barn ,DÅ VET MAN INGET! Då får man INTE heller yttra sig och skriva ut vad man själv vill göra och vad man själv tycker utan då ska man bara lyssna på dessa super föräldrar som vet allt, som oftast bara sett och upplevt sitt/sina egna barn :)
Jag tycker du gör precis som du/ni vill och du vet ju också att alla andra gör precis som dem vill och att det är faktiskt helt okej, och jag tycker det är skönt att du inte känner ngt större behov av att läxa upp/lära upp/onödigt informera msk runtomkring dig.
Karro ni kommer fixa det där helt perfekt för er!
Ni kommer bli perfekta fld för ert barn vare sig utlandsresa eller skara sommarland. Jag älskar sverige och det är klart ni ska vara hemma dem första åren om det är det ni vill!
